Våra dagar i Filippinerna

Wzup världen? Vad händer? Vad händer med oss.

Sitter just nu på en buss på väg från hamnen i Batangas tillbaka till Manila. En och en halvtimme ska det ta så jag hoppas det för barnen och jag har levt på kex och nötter sen frukost 😩 (glassigt) Vi har varit i Puerto galera över helgen.

Senast var efter Nicoles kalas. Dagen efter åkte vi till Puerto galera så Nicole gick inte till skolan den dagen. 

Vi fick skjuts av hennes pappa/chauffören till hamnen. Tog kanske 2h dit så vi åkte tidigt.

Framme i hamnen där de kommer direkt när du stiger av bilen och vill hjälpa dig med allt men jag hade redan läst på lite och dessa jobbar ofta inte alls med någon av bolagen utan vill bara ha dricks efter att de hjälp dig så jag sa det på en gång till mannen att jag betalar ingen dricks och att jag kunde fixa allt själv, för jag hade knappt någon bagage.

Men han skulle hjälpa ändå, de är inte bara en, de kommer ofta minst två men det är bara att stå på sig och det finns ju vakter så det är ingen panik tänker jag.

De ville hjälpa mig för att färjan skulle gå snart (avgångstiden var redan passerad). Köpa biljetter och betala tullavgiften, det kommer fler som vill blanda sig i och de börjar prata om dricks. Först tänkte jag betala tills att jag märkte, när vi skulle in till terminalen att de "betalat" avgifter  för Benjy, som jag inte ens betalar en biljett för så då sa till på skarpen och att jag ville ha tillbaka mina pengar. Det fick jag självklart men det var första gången som de försökt lura mig här. De försöker med det mesta när de ser att man inte reser med sin "husband" ska hjälpa med väskor...men det märker de fort att det inte funkar på mig 😂 man måste vara lite sneeky själv när man möter dem haha 

Hur som hels så kom båten försenat såklart men det var ingen farlig väntan. Det jag däremot störde mig på var att de lastade på för mycket folk på båten. Det var en större motorbåt inte värsta färjan. 

Större delen av resan var ju på öppet hav och man hade ner drapperierna så att vi inte skulle bli blöta så man såg typ ingenting. Men när vi närmade oss land så togs de upp och man kunde kolla på den fina utsikten, bergkedjorna, stränderna och den fantastiska blågröna vattnet. Läs om Verde Island passage. Den vägen vi åkte kallas för det. 

Alla började fota såklart när vi lämnat av vid första stoppet.

Men vidare till White beach där vi skulle av, ca en halvtimme från första stoppet. Den vägen var minst lika fin.

Vi tog en tricycle från hamnen till hotellet, ca 15 min och det var så skönt när det fläktade under den gassande solen. Vi åkte lite upp i bergen och jag var så glad i själen för att jag har väntat så länge på att få göra det och det är så fiiint. 

Hotellet var inte den bästa, läste recensionerna och jag visste att det inte skulle vara i närheten av den förra resorten men jag föll verkligen för poolen och stranden och dem levde verkligen upp till mina förväntningar. För rummet är man bara på så lite. Rummet var helt ok förutom att det från andra dagen bara rann varmt vatten från kranarna 😥 vi sa till, de kom och kolla men det var ändå samma sak dagen efter. ..well det var inte det dyraste heller. 

Ville ju hit för att bada och framförallt i havet, som vi inte lyckades att göra sist.

Ja det fanns inte mycket mer att göra här, bada!

Vi tog en promenad ner till White beach första eftermiddagen, tidig kväll, innan solen gick ner. Det var typ 10 min promenad och alla tricycle som åkte förbi och undrade varför vi inte åkte med dem. Det var en skön promenad men när vi skulle hem sen så tog vi en tricycle. Främst för mörkret och så somnade Benjy precis när middagen skulle serveras och det var inte kul när vi skulle hem igen.

Vi hann se solnedgången när vi kom fram till stranden. Många barn och andra på stranden som jag inte riktigt kunde se vilka de var så det var lite läskigt. 

Det fanns många lika restauranger som hade fler inkastaren än gäster, många ladyboys som jag fick en del frågor om från minstingen 😂

Jag tyckte att det var lite stökigt faktisk så hit lär jag inte komma med barnen igen på kvällen. Vi valde en restaurang lite längre bort som serverade jättegod filippinsk mat. Vi fick ta med en doggiebag till Benjy för att han somnat.

Just det, att gå till den stora vägen för att ta en tricycle var som tagen ur en skräckfilm 😂 nä nu överdriver jag! Men...det var bäcksvart och vi hamnade i en gränd där vi inte hittade längre, det kom ett par grabbar och en av dom sa vänd om 😲 vi ser liksom inte deras ansikten men vi vänder om. Nicole och jag är rädda och Benjy smågrinar för att han blev väckt från sin sömn och jag orkar inte bära honom. När vi vänder oss om så ser vi en kvinna som Jag ber om hjälp,  hon säger att vi ska vänta lite, hon ska gå till marketen och köpa mjölk åt sin dotter så hon följer med oss. Hon frågar först de där killarna om de kan följa med oss men de säger typ att de inte orkar så när de kommer fram ur mörkret så ser jag tre skitungar typ 😂

Aja kvinnan följer med oss, hon har en liten ficklampa med sig. Vi presenterar oss och pratar hela vägen och frågan om var min man är kommer upp såklart! Kör den vanliga att han är hemma och jobbar 😩

Den här ängeln följer med oss och fixar en tricycle och väntar tills vi åker iväg innan hon går 🙏 Det är så svårt och veta hur man ska tacka vid såna situationer.. ..det är väl pass it on I guess!

Vi kom hem safe iaf men det gör vi inte om!

Dagen efter var det hopp i poolen efter frukost och sen en promenad längst stranden, plockade fina stenar, badade emellanåt, kollade upp på bergkedjorna från vattnet. Allting var så vackert, inte alls så mycket turister mest lokala. Sa hela tiden, "picture moment" men väskan med mobilen lämnade jag för en gångs skull på rummet (bad timing). Vi kom till en liten sötvattenflod, det var härligt att se hur det rann mellan stennarna, vi smakade pyttelitet på vattnet för att jämnföra med havet. Det var tre tjejer där som liksom försiktigt plockade någonting i vattnet. Så vi frågade vad det var och se visade små pyttesmåsnäckor, de levde fortfarande!! Det skulle de rensa och göra dekorationer med. 

Vi gick längre och längre bort från vår strand, mötte fler lokala, småbarn som lekte och badade, det var riktigt härligt men jag tror att vi var lite för länge i solen 😕 Nicole brände sig.

Vi åkte in till stan och åt lunch på en italiensk restaurang. För att hotellets var ingen bra dagen innan. Den här var ganska bra. Det var vår tricycle chaufför som tipsade. Riktig nice pizza och pasta. Efter gick vi lite i stan...alla kolla och peka som vanligt men det är kul att möta filippinerna. Stanna och prata lite, höra lite historier. Köpte ett par sandaler och åkte till hotellet. 

Tanken var mer bad men det blev häng i lobbyn. 

Just det, en till dålig grej var att de bara hade wifi i lobbyn och restaurangen. Men där hängde vi i någon timme sen gick vi till rummet, jag vilade lite och barnen spelade på sina ipads. 

Vi orkade inte något mer, inte ens åka iväg för att äta middag så vi beställde filippinsk på hotellet och det blir oftast bäst.

Vi konstaterade att hotellet får bra betyg på frukosten och badplatserna 😊

Imorse orkade bara Benjy bada efter frukosten så jag låg bredvid och vaktade och lyssnade på musik. Han fann en kompis i vattnet som han kommunicera på något sätt med 😊 Han har ju lärt sig lite engelska ord och meningar. Hon var 10 år men de connectade ändå👍

En liten stund var vi vid poolen sen gick vi upp fixade oss och åkte mot hamnen. 

Mesta del av dagen har inneburit resa hem. Det var som tur inte så många på båten idag. Dock blev det lite läskigt när det blev storm på vägen. Det regnade och var helt grått. Jag var inte orolig men skönt att vi kom fram till slut. När vi kommit fram till Batangas ska man ta sig igenom djungeln av alla som erbjuder sig att köra hem en. Jobbigt  när de är på fast man säger nej...vi tog till slut bussen som kostade ett par tusen pesos mindre, sen en taxi efter nästan 2 timmar. När vi äntligen kom fram till vårat hem lämnade vi allt i receptionen och beställde mat på närmaste restaurang. 

Nu är vi hemma igen,  mätta och belåtna efter lite persisk mat. Skönt att vara hemma igen tycker jag. Äntligen mina serier när barnen har somnat 😂😂

Namaste moder jord 🙏